Föreställ dig ett hälsoproblem som drabbar hela 3,5 miljarder människor i världen, det vill säga nästan hälften av världens befolkning. Låter det som en pandemi? Tyvärr kan man kalla det så, eftersom Världshälsoorganisationen har utsett munsjukdomar till en av vår tids största folkhälsoutmaningar.

SE ÄVEN: Så tar du hand om tänderna: 10 steg till ett friskt leende och effektivt skydd mot karies

År 2023 publicerade WHO ett banbrytande dokument: ”Global strategi och handlingsplan för munhälsa 2023-2030”. Det är det mest omfattande arbetet med munhälsa i WHO:s historia. Varför är detta så viktigt för dig och din familj? Låt oss ta en närmare titt.

Fakta som överraskar: problemet är större än du tror

Munsjukdomar – en tyst global kris

Karies, tandköttssjukdomar och tandförlust kan verka som bagatellartade problem jämfört med hjärtsjukdomar eller cancer. Men inget kunde vara mer fel! Enligt WHO:s uppgifter lider hela 45 % av världens befolkning av minst en av de vanligaste munsjukdomarna – karies, parodontit eller fullständig tandförlust. Det betyder att nästan hälften av alla människor i världen kämpar med dessa problem, och andelen är högre än för någon annan icke-smittsam sjukdom [1].

Vad innebär det i praktiken?

• Obehandlad karies i permanenta tänder drabbar 2,3 miljarder människor.
• Över 530 miljoner barn lider av obehandlad karies i mjölktänderna.
• Tandköttssjukdomar drabbar hundratals miljoner människor och leder till tandförlust.
• Cancer i munhålan orsakar omkring 180 000 dödsfall varje år och är den sextonde vanligaste cancerformen i världen.

Munsjukdomars påverkan på vardagen – mer än bara tandvärk

Problem i munnen innebär inte bara fysiskt obehag. Konsekvenserna sträcker sig mycket längre:

• koncentrationssvårigheter – det är svårt att koncentrera sig på arbetet eller studierna när man besväras av tandproblem,
• frånvaro från skolan och arbetet – munsjukdomar är en av orsakerna till frånvaro,
• social isolering – tandproblem påverkar självkänslan och leder till ovilja att umgås med andra,
• begränsade möjligheter att få i sig näring – friska tänder är nödvändiga för att kunna äta ordentligt.

SE ÄVEN: Munhygien – grundläggande råd för friska tänder

”Munhälsa är nödvändig för att äta, andas och tala; den påverkar den allmänna hälsan och förmågan att delta fullt ut i samhällslivet”, står det i WHO-rapporten.

De enorma kostnaderna för behandling av munsjukdomar

Munhälsosjukdomar innebär också en enorm ekonomisk belastning. De globala utgifterna för tandvård uppgår till cirka 387 miljarder dollar per år, det vill säga cirka 1,5 biljoner zloty [2] – en summa som räcker till att:

• finansiera byggandet av 150 moderna sjukhus,
• ge grundläggande hälso- och sjukvård till 1,5 miljarder människor i utvecklingsländer,
• köpa tandborstar och tandkräm till varje människa på jorden i 10 år.

Det värsta är att de flesta av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom lämpliga förebyggande åtgärder och tidig behandling, som är många gånger billigare än att behandla långt framskridna tillstånd.

Det överraskande sambandet mellan munhälsa och den allmänna hälsan 

Allt fler studier bekräftar att munhälsan har en direkt påverkan på hela kroppens hälsa [3]. Dålig munhygien har vetenskapligt belagda samband med:

• hjärt-kärlsjukdomar – bakterier från munnen kan ta sig in i blodomloppet och bidra till utvecklingen av hjärtsjukdomar [4],
• diabetes – det finns ett samband mellan tandköttssjukdomar och diabetes [5],
• cancer – vissa infektioner i munnen ökar risken för vissa cancerformer [6],
• lunginflammation – bakterier från munnen kan andas in i lungorna tillsammans med luften och orsaka infektioner. Detta är särskilt vanligt hos äldre personer på grund av nedsatt sväljreflex, svagare immunförsvar och oftare förekommande problem med munhygienen [7],
• för tidig födsel – tandköttssjukdomar hos gravida kvinnor är kopplade till en ökad risk för komplikationer [8].

Ett nytt synsätt på tandhälsa 

WHO efterlyser en brådskande förändring av synen på munhälsa – i stället för att främst fokusera på behandling bör vi sätta förebyggande åtgärder i första rummet. 

För Polen innebär detta att utbudet av förebyggande vård inom den nationella sjukförsäkringen NFZ behöver utökas. Allmänläkare bör regelbundet kontrollera patienternas munhälsa och vid behov hänvisa dem till tandläkare i tid. Framför allt handlar det om att förebyggande tandvård ska vara en integrerad del av den allmänna hälso- och sjukvården.

SE ÄVEN: Hur tar man hand om munhygienen efter en sjukdom? Tips för effektiv återhämtning

”De flesta munsjukdomar går i stor utsträckning att förebygga och kan behandlas med enkla, icke-invasiva metoder inom primärvården”, framhåller WHO:s rapport.

Vad skadar egentligen dina tänder?

WHO framhåller att det finns gemensamma riskfaktorer som kopplar samman problem i munhålan med hjärtsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och kroniska lungsjukdomar. Dessa är:

1. tobaksrökning – skadar inte bara lungorna, utan även tandköttet och tänderna, vilket leder till tandlossningssjukdomar och ökar risken för cancer i munhålan,
2. överdriven alkoholkonsumtion – förutom att skada levern och hjärnan torkar alkohol ut munnen, främjar bakterietillväxt och ökar risken för cancer i munhålan,
3. en kost med mycket socker – är inte bara den främsta orsaken till karies, utan också en riskfaktor för fetma, diabetes och hjärtsjukdomar,
4. ohälsosamma matvanor – bland annat genom att söta drycker introduceras för tidigt och att barn får flaska med söta vätskor, vilket kan leda både till karies i tidig barndom och till ohälsosamma matvanor som håller i sig hela livet.

Ojämlikhet i munhälsa – vilka drabbas hårdast?

Munsjukdomar drabbar oproportionerligt ofta fattiga, utsatta och/eller marginaliserade personer, däribland:

• personer med låga inkomster,
• personer med funktionsnedsättning,
• äldre personer som bor ensamma eller på vårdhem,
• flyktingar,
• personer som sitter i fängelse,
• invånare i avlägsna områden och på landsbygden,
• personer som tillhör minoriteter och/eller andra marginaliserade grupper.

Det finns ett starkt och konsekvent samband mellan socioekonomisk status och förekomsten av och svårighetsgraden hos munsjukdomar. Det innebär att dessa problem inte enbart handlar om individuella val, utan har djupa sociala och ekonomiska orsaker.

WHO:s globala strategi för 2023-2030 är det första steget mot en revolution i synen på munhälsa. I stället för att fokusera på att behandla följderna föreslår experter världen över systemiska lösningar med inriktning på förebyggande och tillgång till grundläggande tandvård för alla.

SE ÄVEN: Att välja rätt munhygienprodukter. Varför är det så viktigt?

I artikelns andra del tittar vi närmare på konkreta innovationer och tekniska lösningar som ingår i den här strategin. Vi visar hur moderna produkter, såsom avancerade elektriska tandborstar från ZENT® Dental Care, vattentrådar eller UV-desinfektionssystem svarar på globala utmaningar inom munhälsa. Du får också veta vilka steg du kan ta redan i dag för att säkerställa dina tänders hälsa under många år framöver.

---

REFERENSER:

1. Global oral health status report: towards universal health coverage for oral health by 2030. Geneva: World Health Organization; 2022.

2. Righolt AJ, Jevdjevic M, Marcenes W, Listl S. Global-, Regional-, and Country-Level Economic Impacts of Dental Diseases in 2015. J Dent Res. 2018;97(5):501-507.

3. Fiorillo L. Oral Health: The First Step to Well-Being. Medicina. 2019;55(10):676. 

4. Vanwormer JJ, et al. Oral hygiene, quality of life, and risk of heart failure. Frontiers in Oral Health. 2025.

5. Chang Y, et al. Improved oral hygiene is associated with decreased risk of new-onset diabetes: a nationwide population-based cohort study. Diabetologia. 2020;87.

6. Deng Q, et al. A composite oral hygiene score and the risk of oral cancer and its subtypes: a large-scale propensity score-based study. Clinical Oral Investigations. 2021.

7. Ali K. Association Between Poor Oral Hygiene and Respiratory Infections in Elderly Populations: A Comparative Cross-Sectional Study. Journal of Health, Wellness and Community Research. 2025.

8. Uwambwe P, et al. Assessing the association between periodontitis and premature birth: a case-control study. BMC Pregnancy and Childbirth. 2020;24.