Jag är 63 år och har haft protes i fem år. Under de första fyra åren var jag övertygad om att jag gjorde allt rätt. Regelbunden rengöring av protesen med tandborste och varmt vatten, ibland användning av en brustablett från apoteket…
Vid senaste kontrollen tog protetikerna protesen, tittade på den under lupp och sa lugnt: ”Herr Andrzej, den är i mycket sämre skick än du tror. Ser du de här mikrosprickorna? Där förökar sig bakterier och svamp som inte går att ta bort med en tandborste.”
Jag kände mig dum. Sedan började jag fundera på hur många av oss – protesanvändare – som rengör dem på exakt samma sätt som jag och inte vet att det är otillräckligt.
Andrzej K., 63 år, Poznań
Bakterier, svamp och inflammation i munnen – symtom med allvarliga konsekvenser
Protesen ser slät ut, men dess yta – särskilt den akrylbaserade – är porös under mikroskop. I dessa mikrosprickor samlas sjukdomsframkallande mikroorganismer som stör den naturliga bakteriefloran i munnen. Du når inte dem med någon tandborste.
Särskilt farlig är svampen Candida albicans, som gärna koloniserar akryl. Inflammation i munnen och dess symtom är mycket tydliga:
- sveda i gommen under protesen,
- vitaktig beläggning på tungan,
- ömmande tandkött under protesen, och ibland även svullet tandkött under protesen,
- sveda vid intag av varma eller sura livsmedel,
- återkommande munsår.
Tandläkare kallar detta protetisk stomatopati – och det är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos personer med lösa proteser.
För personer över 50 är risken större än för yngre. Antibiotika, inhalationssteroider vid astma, diabetesmediciner, åldrande immunförsvar – allt detta gynnar svampinfektion i munnen.
Därtill kommer ett problem som få vågar prata högt om: muntorrhet. Läkare kallar det xerostomi och det är en biverkning av många mediciner som personer över 50 regelbundet tar. Bland dem finns blodtrycksmediciner, antidepressiva, diuretika, antihistaminer eller mediciner mot Parkinsons sjukdom.
Saliv är ett naturligt skydd för munnen – den neutraliserar bakterier, sköljer bort matrester och skyddar slemhinnan. När den saknas förökar sig bakterierna på protesen dubbelt så snabbt – och därifrån är vägen kort till inflammationer, svampinfektioner och tandköttssmärta, och sedan: till diabetes, hjärtbelastning och ökad risk för lunginflammation.
Proteshygien och dålig andedräkt – ett problem som sällan diskuteras
Var femte person med protes är rädd för att skratta. Var fjärde är rädd att protesen ska lossna under måltider. 70 % av personerna döljer faktumet att de har en protes för sin omgivning.
Det ligger något mer bakom än bara siffror.
Rädslan för att prata med någon nära för att de inte ska känna den där lukten från munnen som du skäms för. Att avstå från ett naturligt skratt. Att sitta vid sidan om vid familjesammankomster. Det är inte ovanliga situationer – det är vardag för många med protes.
Obehaglig lukt från munnen är ett av de svåraste ämnena att prata om – både med sig själv och med nära och kära. Matrester och döda celler bryts ner på protesen och producerar svavelföreningar. Bäraren märker det ofta inte själv – vänjer sig, och luktsinnet försämras med åldern. Men barnbarnen drar sig ibland undan vid kramar. Och maken eller makan vill inte längre ha nära kontakt.
Det handlar inte bara om estetik. Det handlar om livskvalitet.
Vad ska man rengöra protesen med? Varför räcker inte tandborste och tablett?
Tandkräm innehåller slipmedel. På naturliga tänder är det en fördel – på en akrylprotes är det ett problem. Repor som uppstår vid borstning skapar ännu fler vrår för bakterier. Brustabletter kan stödja rengöringen av tandprotesen, men tar inte bort biofilm från mikrosprickor i sig.
Därtill kommer frågan om manuell förmåga. Artrit, reumatism, darrande händer, följder av stroke – allt detta gör att det är fysiskt svårt att noggrant skrubba protesen.
Protesen kostade flera tusen kronor, men efter två år ser den ut som om den vore tio?
Det finns ett annat problem som är svårt att ignorera och som sällan nämns när det gäller proteshygien: hur protesen ser ut efter några års användning.
Med tiden samlas tandsten på akrylen och missfärgningar från kaffe och te uppstår, och vid rökning – från nikotin. Protesen blir dessutom gulare. För många är det en besvikelse, eftersom de redan kämpar med att ha förlorat sina egna tänder, och nu ser protesen som kostade flera tusen kronor efter ett eller två år oattraktiv ut.
Ingen kräm och ingen tablett återställer dess ursprungliga skick. Regelbunden rengöring av tandprotesen med en ultraljudsprotesrengörare bromsar lyckligtvis denna process – ljudvågor tar bort beläggningar och missfärgningar från platser där tandborsten inte når.
Ultraljudsprotesrengörare – vad förändrar den egentligen?
En ultraljudsprotesrengörare skapar miljontals mikroskopiska bubblor i vattnet. Dessa bubblor når varje vrå och tar bort det som tandborsten inte når – utan någon manuell ansträngning från användaren.
Ultraljudsrengörare för proteserZENT® Ultrasonic Cleaner är dessutom utrustad med en UV-C-lampa som desinficerar protesen efter ultraljudsrengöring. Användningen är enkel: en knapp, fem minuters rengöring och klart.
ZENT® Ultrasonic Cleaner rymmer 180 ml vatten och är kompakt, så den kan stå på handfatet. Den kräver ingen underhåll eller utbytbara delar. Den använder ingen aggressiv kemi – bara vatten och ultraljudsvågor, utan risk för irritation för allergiker eller personer med känslig slemhinna. Och viktigt: den har ingen mekanisk kontakt med protesen, så den repar inte akrylen – till skillnad från en tandborste.
ZENT® Ultrasonic Cleaner är ett professionellt hygienverktyg, inte en annan pryl. Ett besök hos protetikern kostar idag 200-300 zł. En ultraljudsrengörare är en engångskostnad på cirka 299 zł – och en protes som rengörs regelbundet på rätt sätt håller längre.
Vad kan inte ultraljudsrengöraren göra åt dig?
Ultraljudsrengöraren för tandproteser är ett verktyg för daglig proteshygien – den ersätter inte ett besök hos protetikern eller tandläkaren. Om det redan finns inflammation i munnen, svampinfektion eller smärta, bör du först rådfråga en specialist.
Rengöraren botar inte, men hjälper till att förebygga sjukdomar och obehag.
Förebyggande är nyckeln här. Regelbunden och noggrann rengöring av protesen är grunden för munhygien och därmed för hela kroppens hälsa. Studier bekräftar sambandet mellan proteshygien och risken för lunginflammation hos äldre, förvärrad diabetes och hjärtproblem. En smutsig protes är alltså inte bara ett estetiskt problem.
Sammanfattning
Proteser rengörs annorlunda än tänder. Det är en mening som de flesta användare aldrig har hört – men som borde sägas vid det första besöket hos protetikern.
Om du bestämmer dig för att prova ZENT® Ultrasonic Cleaner, använd den enligt instruktionerna som följer med enheten. Där hittar du exakta anvisningar om rengöringstid, mängd vatten och vilka typer av proteser enheten är avsedd för.
Rätt hygien för protesen är enklare än du tror. Det räcker att börja.
[Sprawdź ZENT® Ultrasonic Cleaner na zentcare.pl]
Den här artikeln är sponsrat material (advertorial). Den ersätter inte medicinsk rådgivning eller ett besök hos tandläkare eller protetiker. Statistiska uppgifter kommer från GSK Consumer Healthcare-rapporten "9 miljoner skäl – användare av tandproteser i Polen" samt en IQS-undersökning på uppdrag av GSK.
