Föreställ dig att det finns ett hälsoproblem som drabbar hela 3,5 miljarder människor i världen, alltså nästan halva den globala befolkningen. Låter det som en pandemi? Tyvärr kan det kallas så, eftersom munhälsosjukdomar har erkänts av Världshälsoorganisationen som en av de största folkhälsoutmaningarna i vår tid.

SE ÄVEN: Hur tar man hand om tänderna? 10 steg till ett hälsosamt leende och effektivt skydd mot karies

År 2023 publicerade WHO ett banbrytande dokument: "Global strategi och handlingsplan för munhälsa 2023-2030". Det är det mest omfattande tillvägagångssättet för munhälsa i WHO:s historia. Varför är detta så viktigt för dig och din familj? Låt oss titta närmare på det.

Fakta som överraskar: problemets omfattning är större än du tror

Munhälsosjukdomar, en tyst global kris

Karies, tandköttssjukdomar och tandförlust kan verka som obetydliga problem jämfört med hjärtsjukdomar eller cancer. Men det är helt fel! Enligt WHO-data lider totalt upp till 45 % av världens befolkning av minst en av de stora munhälsosjukdomarna – karies, parodontit eller total tandförlust. Det betyder att nästan hälften av världens befolkning kämpar med dessa problem, och denna andel är högre än för någon annan icke-smittsam sjukdom [1].

Vad betyder det i praktiken?

• Obehandlad karies i permanenta tänder drabbar 2,3 miljarder människor.
• Över 530 miljoner barn lider av obehandlad karies i mjölktänder.
• Tandköttssjukdomar drabbar hundratals miljoner människor och leder till tandförlust.
• Munhålecancer orsakar cirka 180 000 dödsfall per år och är den sextonde vanligaste cancerformen i världen.

Munhälsans påverkan på vardagslivet – mer än bara tandvärk

Problem med munhålan är inte bara fysisk obehag. Konsekvenserna sträcker sig mycket längre:

• koncentrationsproblem – svårt att koncentrera sig på arbete eller studier när man har problem med tänderna,
• frånvaro från skola och arbete – sjukdomar i munhålan är en av orsakerna till frånvaro,
• social isolering – tandproblem påverkar självkänslan och ovilja till sociala kontakter,
• begränsade näringsmöjligheter – friska tänder är nödvändiga för korrekt ätande.

SE ÄVEN: Munhygien – viktiga principer för friska tänder

„Munhälsa är nödvändig för att äta, andas och tala; den påverkar den allmänna hälsan och förmågan att fullt ut delta i samhällslivet" – lyder WHO:s rapport.

Stora kostnader för behandling av munhålans sjukdomar

Sjukdomar i munhålan är också en enorm ekonomisk börda. De globala utgifterna för tandvård uppgår till cirka 387 miljarder dollar per år, vilket motsvarar cirka 1,5 biljoner zloty [2] – en summa som räcker till att:

• att finansiera byggandet av 150 moderna sjukhus,
• att säkerställa grundläggande hälsovård för 1,5 miljarder människor i utvecklingsländer,
• att köpa tandborstar och tandkräm till varje människa på jorden för 10 år.

Det värsta är att de flesta av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom rätt förebyggande åtgärder och tidig behandling, som är mångfalt billigare än behandling av avancerade tillstånd.

Den överraskande kopplingen mellan munhälsa och allmän kroppshälsa 

Fler och fler studier bekräftar att munhälsan har en direkt påverkan på hela kroppens hälsa [3]. Dålig munhygien har vetenskapligt bevisade kopplingar till:

• hjärt-kärlsjukdomar – bakterier från munhålan kan ta sig in i blodomloppet och bidra till utvecklingen av hjärtsjukdomar [4],
• diabetes – det finns ett samband mellan parodontala sjukdomar och diabetes [5],
• cancerformer – vissa infektioner i munhålan ökar risken för vissa cancerformer [6],
• lunginflammation – bakterier från munnen kan inandas till lungorna med luften och orsaka infektioner. Detta är särskilt vanligt hos äldre på grund av försvagat sväljreflex, sämre immunförsvar och oftare problem med munhygien [7],
• för tidig födsel – parodontala sjukdomar hos gravida kvinnor är kopplade till en högre risk för komplikationer [8].

En ny syn på tandhälsa 

WHO uppmanar till en brådskande förändring i synsättet på munhälsa – istället för att främst fokusera på behandling bör vi framför allt satsa på förebyggande.

I Polens fall innebär detta en utvidgning av det förebyggande vårdutbudet tillgängligt inom ramen för NFZ. Allmänläkare bör regelbundet kontrollera patienters munhälsa och i tid remittera dem till tandläkare. Det handlar framför allt om att tandvårdsprevention ska vara en integrerad del av den allmänna hälsovården.

SE ÄVEN: Hur tar man hand om munhygienen efter sjukdom? Tips för effektiv konvalescens

"De flesta munhälsosjukdomar är i stor utsträckning förebyggbara och kan behandlas med enkla, icke-invasiva procedurer på primärvårdsnivå" – betonar WHO-rapporten.

Vad skadar verkligen dina tänder?

WHO betonar att det finns gemensamma riskfaktorer som kopplar munhälsoproblem till hjärtsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och kroniska lungsjukdomar, och dessa är:

1. rökning av tobak – skadar inte bara lungorna utan också tandköttet och tänderna, vilket leder till parodontala sjukdomar och ökar risken för munhålecancer,
2. överdriven alkoholkonsumtion – förutom skador på lever och hjärna torkar alkohol ut munnen, främjar bakterietillväxt och ökar risken för munhålecancer,
3. kost rik på socker – det är inte bara den främsta orsaken till karies, utan också en riskfaktor för fetma, diabetes och hjärtsjukdomar,
4. felaktiga matvanor – inklusive för tidig introduktion av söta drycker och flaskmatning med söta vätskor, vilket kan leda både till karies i tidig barndom och forma ohälsosamma matvanor för livet.

Ojämlikhet i munhälsa – vem lider mest?

Muntliga sjukdomar drabbar oproportionerligt fattiga, sårbara och/eller marginaliserade personer, inklusive:

• personer med låg inkomst,
• personer med funktionsnedsättningar,
• äldre personer som bor ensamma eller på vårdhem,
• flyktingar,
• personer frihetsberövade i fängelser,
• invånare i avlägsna och landsbygdsområden,
• personer från minoriteter och/eller andra marginaliserade sociala grupper.

Det finns ett starkt och konsekvent samband mellan socioekonomisk status och förekomst samt svårighetsgrad av munhälsosjukdomar. Det innebär att dessa problem inte enbart är en fråga om individuella val, utan har djupa sociala och ekonomiska orsaker.

WHO:s globala strategi för åren 2023-2030 är det första steget mot en revolution i synen på munhälsa. Istället för att fokusera på behandling av konsekvenser föreslår världsexperter systematiska lösningar inriktade på förebyggande och tillgång till grundläggande tandvård för alla.

SE ÄVEN: Val av rätt produkter för munhygien. Varför är det så viktigt?

I den andra delen av artikeln kommer vi att titta närmare på specifika innovationer och tekniska lösningar som passar in i denna strategi. Vi visar hur moderna produkter, såsom avancerade elektriska tandborstar ZENT® Dental Care, vattenirrigatorer och UV-desinfektionssystem svarar på globala utmaningar inom munhälsa. Du får också veta vilka steg du kan ta redan idag för att säkerställa dina tänders hälsa under många år framöver.

---

PRZYPISY:

1. Global oral health status report: towards universal health coverage for oral health by 2030. Geneva: World Health Organization; 2022.

2. Righolt AJ, Jevdjevic M, Marcenes W, Listl S. Globala, regionala och nationella ekonomiska effekter av tandrelaterade sjukdomar 2015. J Dent Res. 2018;97(5):501-507.

3. Fiorillo L. Oral hälsa: det första steget mot välbefinnande. Medicina. 2019;55(10):676. 

4. Vanwormer JJ, et al. Munhygien, livskvalitet och risk för hjärtsvikt. Frontiers in Oral Health. 2025.

5. Chang Y, et al. Förbättrad munhygien är kopplad till minskad risk för nydebuterad diabetes: en nationell populationsbaserad kohortstudie. Diabetologia. 2020;87.

6. Deng Q, et al. En sammansatt poäng för munhygien och risken för munhålecancer och dess undertyper: en stor studie baserad på propensity score. Clinical Oral Investigations. 2021.

7. Ali K. Samband mellan dålig munhygien och luftvägsinfektioner hos äldre befolkningar: en jämförande tvärsnittsstudie. Journal of Health, Wellness and Community Research. 2025.

8. Uwambaye P, et al. Bedömning av sambandet mellan parodontit och för tidig födsel: en fall-kontrollstudie. BMC Pregnancy and Childbirth. 2020;24.